¤ Funäsdalen - Övre Hammarn Fd 52:1 Rörosvägen.
Gårdens historia början när bondsonen Per Jönsson på Åsen köper den bebyggda lägenheten ”Västerhammaren” omfattande 1 1/2 trög av bonden Måns Ingebrektsson på Funäsdalen 13, allt enligt ett köpebrev upprättat den 28 mars 1840. En lägenhet som Måns Ingebrektsson fått i sin ägo vid ett tidigare ägobyte och som han senare utvidgat med 83 mälingar i en syneförrättning den 30 juni 1839, allt-så bara året innan han säljer till Per Jönsson.
Vad det troligen rörde sig om var en bit uppröjd betesmark, tidigare kallad ”Pålstrôa”, som tillhört någon av gårdarna i Påls och som låg där OK/Q8 macken i dag ligger. Antagligen låg också den första bebyggelsen på skiftet på just denna plats, men flyttades av Per Jönsson efter köpet västerut ner till gamla vägen, klövjestigen (nuvarande Färdmansvägen). En plats som, skulle det visa sig, var väldigt utsatt för ”västavär” varför husen efter bara några år flyttades igen och då till den plats där gården ligger i dag, ungefär 150 meter längre norr över.
Namnet Hammaren kommer enligt Erik Modin, Härjedalens främste bygdeforskare, av gårdens ”..belägenhet invid en bärgshammarn”. Ett gårdsnamn som Per Jönsson, i anslutning till att han gifter sig med Märet Svensdotter Wagenius från Flon 1846, beslutar anta som tillnamnet så i fortsättningen blir det Per Jönsson Hammar.
Vid den här tiden hade de flesta bönder sina speciella bomärken och för Per Jönsson Hammars del såg det ut som det på den infällda bilden. Vidare hade varje gård sina respektive öronmärke för fåren, vilka för övrigt funnits betydligt längre än bomärkena och för Övre Hammarns del bestod detta av en avklippt spets på höger öra plus ett klipphack på undersidan av vänster öra.
Gårdens tidiga bebyggelse bestod av ett bostadshus, en jordkällare, ett fjös och en lillstuga. En bebyggelse som sedan utvecklas efter hand och framme vid 1850 fanns detpå gården även ett stall och en loftbod, 1860 tillkommer en smedja och runt 1870 ersattes det gamla fjöset av en ny ladugård som var kombinerad med en lada. 
Per Jönsson Hammar var en duktig hantverkare och förutom att han själv byggde gårdens hus så tillverkade han gårdens alla laggkärl och trätråg, redskap och nyttoföremål. Oftast var materialet gran eller tall. Hans laggkärl och tråg finns i många fall kvar på gården än idag.
1851 utökades gårdens areal genom ytterligare ett markköp. Per J Hammar köpte, enligt köpebrev av den 12 maj detta år, ännu en del av Funäsdalen 13 att lägga till sin fastighet, som då gick under beteckningen Funäsdalen 38.
Gården Övre Hammarn 1912.
Arvskifte och gården delas
På 1870-talet var det så dags för arvskifte på den utökade gården. Det var tre söner som då skulle ha något att bygga sin framtid på. Man började med att dela den befintliga gården i två delar, Sven Persson Hammar fick på sin lott den ursprungliga gården Övre Hammaren med fastighetsbeteckningen Funäsdalen 38:2 och lagfartsdatum den 23 feb 1875.
Jöns Persson Hammar fick den andra halvan, det som blir Nedre Hammaren, med beteckningen Fd 38:3. För den tredje sonens, Per Persson Hammars, räkning köpte fadern in gården Nylandet som låg vid Lillån en bit väster ut från Hammarn och hade beteckningen Fd 37:3.
Nylandet hade anlagts av Per P Berge i slutet av 1850-talet, han och familjen valde emellertid att sälja till Staffan Ström från Bruksvallarna och emigrera till Amerika. Denne Per Staffansson Ström valde emellertid också att med hela familjen, hustru och sex barn, emigrera till det stora landet i väster. Detta hände närmare bestämt i maj 1882 och det var då Per Jönsson Hammar köpte gården.
1840-1870
Namn: Född: Gift: Död:
Per Jönsson Hammar 1807-09-26 Tn 1846-04-05 1901-11-17
Märet Svensd Wagenius 1812-07-24 Ld 1846-04-05 1866-02-02
Jöns Persson Hammar 1848-09-02 Tn 1875-05-03 1892-06-09 Märet Persd. Hammar 1850-09-15 Tn 1933-08-11 Sven Persson Hammar 1853-03-02 Tn 1885-06-14 1898-09-30
Per Persson Hammar 1854-09-29 Tn 1888-11-11 1901-06-10
* Far och mor till Per Jönsson Hammar var Jöns Persson f. 1765-12-04 och Kerstin Jönsdotter f. 1766-01-11, d. 1849-01-06.
* Far och mor till Märet Svensdotter Wagenius var Sven Paulsson Wagenius, ”Präst-Sven” kallad, och hans hustru Märeth Persdotter som kom från Östgården i Funäsdalen. Präst-Sven var son till Ljusnedals förste brukspredikant Paul Wagenius och hans hustru Margareta Biberg Wagenius.
Vad händer sen:
* Jöns Persson Hammar får Fd 38:3 Nedre Hammaren. Gift 18750503 med Märet Hansdotter f. 18500120 d. 19281010 från Hans Ols. Paret får barnen Per, Hans, Märet och Sven. Fadern Per Jönsson Hammar bor på gården fram till sin död 1901.
* Märet P. Hammar blir gift med Hans Salomonsson, barn Görlin, Salomon, Kerstin, Dorotea, Magnhild, Märet och Petra.
* Sven Persson Hammar tar över den ursprungliga gården.
* Per Persson Hammar flyttar till gården Nylandet, gifter sig 11/11 1888 med Kerstin f. Staffansdotter.
Nästa generation tar över
Den nye hemmansägaren Sven Persson Hammar vilade minsann inte på lagrarna utan fortsatte att utveckla gårdens byggnadsbestånd. Nu tillkom bl.a. en redskapsbod och en ”baksterstuggu”, bagarstuga.
1885 gifter han sig med Karin f. Nilsdotter, dotter till Nils Olofsson och Ingeborg Hansdotter på Uthusgården i andra änden av byn och paret får så småningom fyra barn som lever och uppnår vuxen ålder. Deras förstfödde, en son vid namn Per, dog i difteri bara några år gammal. 
Sommaren 1885 drabbas gården även av ett rejält bakslag när en brand härjar på gården och både bostadshuset och lillstugan brinner ner. Arbetet med att ersätta det som brunnit kommer dock igång redan samma höst då man bygger upp en ny lillstuga där familjen sen bor de första åren. Åren 1887-1888 byggs det sen ett nytt och för den tiden mycket modernt bostadshus där man tar till vara en rad nya landvinningar.
Man installerar t.ex. gårdens första kokspis, en ”Klafveström”, samt en norsk våningskamin tillverkad på ”Trondhjems Mek. Verksteder”. Huset som man då byggde är i det stora det- samma som dagens huvudbyggnad, även om det sedan dess både renoverats och byggts till under 1950 och 1990-talet.
Familjen Sven Persson Hammar 1895-1896 fr.v. Nils, Märet, Sven Persson Hammar, Karin Nils-dotter Hammar och i hennes knä Ingeborg.
- Laga skifte.
1893-1898 genomförs i Tännäs socken laga skifte eller som det också kallas ”storskiftet”. Av handlingar från processen framgår att ”Hammarsgården” då bestod av följande ”åbyggnader”:
” Nr 1. Mangårdsbyggnad af timmer på fot af sten 14,4 meter lång, 7,8 m bred och 5,8 m hög under spåntak indeldt i 2 våningar med förstuga och 3 rum inredda i nedre samt förstuga och 6 rum, deraf 3 inredda, på öfre våningen. En skorsten med 1 öppen spis. Under byggningen över 2:ne hvälfte stenkällare. Allt nybyggt och godt skick.
Nr 2. Fähus och foderlada of timmer på fot af sten. 22 meter långt, 9 m bredt och 6 m hög under spåntak, inredt med 1 öppen spis, väggarna invändigt brädfodrade vid båsen, ofvanför foderskulle. I godt skick.
Nr 3. Gammalt fähus jemte lider och foderlada af timmer, ruttna syllstockar. 17,5 m långt, 7,2 m bredt och 3,6 m högt under torftak på näfver. Nästan fallfärdigt. I uselt skick.
Nr 4. Matbod med 2 loft, af timmer. 7,6 m lång, 5,4 m bred och 5 m hög under torftak på näfver. Inredd. I försvarligt skick.
Nr 5. Stall af timmer jemte lider. 7,2 m långt, 4,9 m bredt och 3 m högt under torftak på näfver, inredt för 2 hästar. I dåligt skick.
Nr 6. Wedlider af timmer 7,2 m långt, 5 m bredt och 2,8 m högt under torftak på näfver. I dåligt skick.
Nr 7. Wedlider och vagnsbod, nybyggt af timmer 7 m långt, 5,4 m bredt och 4 m högt under brädtak, inredt. I godt skick.
Nr 8. Bryggstuga af timmer på fot af sten 7,4 m lång, 5,6 m bred, 3,4 m hög. Inredd med förstuga och 1 rum, försedd med öppen murad spesell samt en bakugn af sten. I godt skick.
Nr 9. Herberge af timmer på hörnstenar 4,8 m långt, 4,2 m bredt och 4 m högt under spåntak, inredt. I godt skick.
Nr 10. Foderbod af timmer 7 m lång, 6 m bred och 3,8 m hög under torftak på näfver. I försvarligt skick.
Nr 11. En brunn 6 m djup invid gården. I godt skick.
Slåttermaskin, el och vattenledning.
Tiden runt 1890-1900 var för samtliga gårdar i bygden en omvälv-ningens tid. Laga skifte var en både omfattande och dyrbar process. För Övre Hammarns del var det dock främst gårdens säterinnehav som förändrades. Från att tidigare ha haft fyra sätrar så hade man efter laga skifte bara en. Detta var dessutom en helt ny säter, vilket innebar att man var tvungen att bygga upp den från grunden.
Men tiden runt sekelskiftet handlade också om den revolution som industrisamhällets intåg som innebar att såväl arbetet som vardagen på gårdarna förändrades. Ett exempel på detta från just Hammarn var när Per Jönsson Hammar 1890 inhandlar gårdens första slåtter-maskin. En maskin som för övrigt sen nyttjades gemensamt av bröd-erna ända fram till 1930, varefter man tog upp den till Tänndalen och sätrarna där den användes i ytterligare 20 år. Andra exempel på för- ändringarna var gårdens första elektriska ledning som drogs in 1918, i samband med att man började levererades ström från det nystarta-de bolaget ”Kvarnströmmen Elektrisk AB”, samt den vattenledning, försedd med tillbörlig handpump, som man drog från brunnen in till fjöset 1920.
1870 -1920
Namn: Född: Gift: Död:
Sven Persson Hammar 1853-03-02 Tn 1885-06-14 1898-09-30
Karin Nilsdotter Hammar 1862-08-12 Tn 1885-06-14 1951-10-01
Nils Svensson Hammar 1887-12-30 Tn 1948-02-04
Märet Svensdotter Hammar 1891-02-13 Tn 1968-10-30
Ingeborg Svensdotter Hammar 1894-09-24 Tn 1928-11-04 1985-02-21
Kristina Svensdotter Hammar 1897-10-26 Tn 1975-05-08
Vad händer sen:
* Sven Persson Hammar blir tidigt sjuklig och går ur tiden redan 1898, blott 45 år gammal. Hustru Karin däremot lever till en ålder av 89 år och går bort 1951.
* Sonen Nils tar över gården 1923 och gifter sig med Karolina Olofsson dotter till Olof Hansson.
* Märet får vid arvskiftet en bit mark vid Färdmansvägen, sedermera Fd 38:12, där hon och hennes make Måns Persson Dahlsten bygger upp gården Dahlstens. Paret får fyra barn av vilka tre lever till vuxen ålder Sven, Bror och Knut.
* Ingeborg blir gift Björklund.
* Kristina gifter sig med John Jonsson flyttar och blir bosatt i Hedeviken.
1920-tal och på Övre Hammaren sker ett andra generationsskifte
Sven Persson Hammar gick bort i förtid 1898, barnen var bara små så det blev hans änka som så snällt fick ta hand om gården. Hon drev sen, med allt vad det innebar i form av förändringarna efter laga skifte och annat, ända fram till 1923 när nästa generation var mogen att ta vid. Det var Sven och Karins ende son Nils Svensson Hammar som tillsammans med sin hustru Karolina f. Olofsson då tog över det slitsamma värvet att driva en gård i fjällvärlden.
Fjällbönderna arbetade ofta i skogen vintertid för att under sommarhalvåret sedan vara hemma och ta hand om gårdar och sätrar. Detta innebar att de för det mesta bodde borta, i någon skogskoja, från nyår fram till april-maj varje år, i någon skogskoja. Sysslorna hemmavid fick hustrun ta hand om. 
Skogen som mot slutet av 1800-talet hade fått ett värde mer än som vedskog, virkesskog och betesmark. En skog som även den fördelades mellan gårdarna vid laga skifte. Övre Hammarn har två skogskiften knutna till gården, ett hemskifte i direkt anslutning till gården omfattande 30 ha samt ett utskifte som ligger på södra sidan sjön Lossen och omfattar 275 ha.
Djurbesättning var naturligtvis den centrala delen av arbetet på gården. Storleksmässigt var den ungefär densamma som den alltid varit, man hade helt enkelt så mycket djur som man kunde skaffa foder till och hade inrättat storleken på fjös och stall för. På Övre Hammarns innebar detta att man höll en besättning som omfattade runt 8-9 kor, en tjur, 4-5 ungdjur, 9-10 får och getter plus en häst och några höns.
Nils Hammars och Karolina Olofssons bröllop.
Turismen i området började mot slutet av 1800-talet komma igång på allvar. För att dryga ut gårdens kassa levererade man mjölk till olika turistanläggningarna och köttet som inte behövdes i hushållet såldes genom byns handlare. Under krigsåren 1940-45 var dessutom krigs-makten en stor och pålitlig kund.
Mjölken var den mesta råvaran, av denna framställdes smör, ost och messmör hem till gården. Så när man 1924, för 270 kronor, inköpte gårdens första fullstora separator av märket Alfa Laval var det säkert en stor dag. Man hade dock tidigare haft en separator modell mindre. Efter att Ljusnedals Andelsmejeri just 1924 kom igång med sin verksamhet levererade man grädde dit under lång tid framöver.
Till de återkommande arbetsuppgifterna hörde till långt in på 40-talet, också det hårda arbetet med att utöka gårdens betes- och odlingsmarker. Man plöjde upp sten och röjde, man dikade och torrlade, man plockade för hand upp sten för sten och allt annat som köras undan. Större stenar och stubbar tog man med stubbrytare.
När man under senare delen av 30-talet genomförs en bredning av stora vägen mot Norge passade man på Ö. Hammarn på att förbättra även sista biten av sin buväg, den från Sandviken i Tänndalen upp till Sandåsvallen.
För att under krigsåren 1939-45 tillgodose riket med bränsle hade riksdagen beslutat om att alla skogsägare måste avverka skog. Övre Hammaren bidrog genom att driva avverkningar på sitt skifte vid Lossen, åren 1943-1945. Fader Nils och sonen Sven bodde under dess vintrar hos Sundins på gården ”Korsnäset” som låg vid Tännåns utlopp i sjön Lossen men lades under vatten när dammen byggs.
1920 -1951
Namn Född Gift Död
Nils Svensson Hammar 1887-12-30 Tn 1924-12-27 1948-02-04
Karolina Olofsson Hammar 1902-03-08 Tn 1924-12-27 1982-01-27
Olga Hammar 1923-01-01
Sven Hammar 1926-08-12
Ingrid Hammar 1938-02-20
Kommentar: Nils Svensson Hammar var ledamot av kommunfullmäktige i Tännäs kommun och ledamot av Hede Vägdistrikts styrelse.
Vad händer sen:
* Nils Svensson Hammar går bort i mitten av 1900-talet 61 år gammal, medan hustru Karolina går bort 1982.
* Olga gifter sig med Holger Myhr och dom bosätter sig i hembyn, paret får tvillingarna Kristin och Staffan 1956. Staffan omkommer dock i en bilolycka 1973.
* Sven tar över gården 1951 och brukar den med moderns och syskonens hjälp fram till i mitten av 60-talet då han bildar familj med Ingrid Björklund f. 1931, ett par som får barnen Sven Erik, Nils Ove och Karin.
* Ingrid Hammar gifter sig med Jörgen Magnusson flyttar till Uppsala och de får barnen Birgitta och Ulrika.
 |
1951 och dags för generationsskifte på gården för tredje gången
Sven Hammar och hans sambo Ingrid Björklund blir nästa par att bruka Övre Hammarn och dom tog över i mitten av 1960-talet. Många av gårdarna runt omkring valde vid den här tiden att sälja av boskapen och lägga ner den delen av verksamheten, medan Sven och Ingrid satsade vidare på kombinationen djur, skog och lite turism.Maskinpark och andra hjälpmedel moderniseras allt eftersom. 1958 köpte man in gårdens första traktor, en BM Terrier med halvband med därtill hörande redskap som vagn, slåttermaskin, räfsa, plog och harv. 1960 köpte man första höfläkten, 1980 byts räfsan mot hövändare, 1986 kom en ny traktor och 1990 köpte man en självlastarvagn. I takt med att hjälpmedlen blev allt bättre och allt fler underlättades på detta sätt det tidigare så tunga, tidskrävande arbetet med såväl slåtter som utvidgning av mark, skog och transporter. Dock är man samtidigt mån om att följa fjällböndernas och säterkulturens ordningar och sedvänjor.
Man fortsatte också att avverka en del skog och sålde i början av 1950-talet till Gävleborg- Härjedalens Skogsägarförening för att efter sammanslagning gå över till Mellanskog. Efter regleringen av sjön Lossen byggde men 1960 vid skogsskiftet, intill nya landsvägen, en skogskoja och ett stall som används vid avverkningar och andra arbeten i skogen. Virket flottades fram till 1967 på Ljusnan ner till industrin, därefter tog landsvägstransporterna över och från 1980-talet byggdes nätet med skogsbilvägar i området ut etappvis.
Potatisåker och fiskeskifte.
Gårdens fiskeskiften är två till antalet, ett vid sjön Lossen och ett vid Tänndalssjön. Det sistnämnda ett vatten som ligger relativt nära gårdens säter och där fiskar man regelbundet öring, röding, harr och lake. Från 1930-40 talen och framåt har man där tillgång till båt och på 1950-talet byggdes där även ett båthus. Man fiskade med nät, långrev och vintertid med lakryssjor.
Potatisåkrarna som är knutna till gården och som delvis nyttjas fort-farande, ligger i Funäsdalsbergets södersluttning och nummerna 189, 190 och 192. Ursprungligen är dessa åkrar brutna i början av 1800-talet och tillhörde före laga skifte gården Jonse. Förr hade man en s.k. ”potatislada” i anslutning till dessa åkrarna, men den flyttas ner till gården på 1950-talet. De potatissorter som man odlade och odlar är i första hand Gullöga, Mandelpotatis, Blå Mandel och Dâlâpärâr. Gårdens recept för att få en bra skörd var att gödsla med brunnen fårgödsel, samt om jorden blev för tung att hacka granris som blandades med gödseln.
Gården är även delägare i det enskilda undantaget E 12, en sågkvarn vid Lillån, tillsammans med fastigheterna Fd 33 Nedre Salomons, Fd 34 Övre Salomons och Fd 35 Hans Ols, Källberg och Myhr.
Säterskifte – Sandåsvallen Tänndalen
Till Övre Hammaren hörde fram till laga skifte 4 stycken sätervallar, utspridda geografiskt enligt ett mönster som var vanligt för just gårdarna i Funäsdalen:
* Hammarsvallen vid Vivallen Funäsdalen (höstvall) - övergick till Hans Ingebriksson Berg på Fd 28 vid laga skifte.
* Lövröstvallen som låg där Hotell Tänndalen ligger idag - övergick till Ingebrikt Jönsson Busk Fd 25 vid laga skifte.
* Hammarsvallen på södra sidan Tänndalssjön - övergick till Hans Jönsson Busk Fd 25 vid laga skifte.
* Hammarsvallen Lussendalen Bruksvallarna - övergick till Johan o Karl Myhr på Fd 35 vid laga skifte.
Laga skifte innebar emellertid att samtliga dessa fyra sätrar fick andra ägare och att Hammarn till-delades en helt ny säter, på en plats som tidigare inte brukats. En plats, belägen i östra, dalens dalgångs norrsida, som fram till dess kallats ”Härrösta” men efter övertagandet döptes om till ”Sandåsvallen”.
Platsen att bygga själva sätern på utsågs och en plan för byggnationen gjordes upp under sommaren 1898 av husbonden och hans hustru Karin. Sven Persson Hammar var när detta skedde sjuklig och gick bort redan under hösten samma år. Det kom därför åter att bli hustru Karin, då med fyra minderåriga barn 1-11 år gamla, som fick ta på sig ansvaret nu för att bygga upp den nya sätern.
Till vallen är knutet 10 stycken ”röstor” (rösta - ett frodigt, fast område mellan två våtmarker) med hårdmarksslåtter samt ett 10-tal myrar, som tillsammans kunde ge ett 20-tal lass med hö. På ”röstorna” hade man hölador medan man på myrarna stackade det man slog. I anslutning till själva vallen finns vidare ett 70 hektar stort inhägnat område, var av 1,6 hektar har nyttjats som slåttervall.
Sandåsvallen blir en levande säter för lång tid framöver, för att inte säga längst av alla i Tänndalen eller längst av alla i området, tillsammans med Övre Salomons vid Vivallen. Ända in på 2000-talet ses och hörs boskap som går i vall där varevig sommar. Dessutom slår man den odlade och gödslade delen av sätern, delvis med lie, till glädje för inte minst fjällfloran, slåtter gynnar nämligen i högsta grad en hel del arter i fjäll- och orkidéfloran.
Det man annars först lägger märke till vid ett besök på vallen är Sven Hammars stora intresse för äldre byggnader. Förutom de byggnader som hör till vallen, vilka många har sitt ursprung långt tillbaka i tiden, så har han under sin tid på gården låtit flytta hit ytterligare ett antal byggnader. På så sätt har han byggt upp något av ett museum som idag omfattande ett ganska stort antal gamla, genuina byggnader.
Till Sandåsvallen är det många som vallfärdat för att få en glimt av den gamla säter- och fjällbondekulturen. Många har gjort det i sällskap med fjällbonden själv, som ställt upp och berättat åtskilliga gånger genom åren. Under 1960-talet ordnades där säterdagar för traktens pensionärer och säterfolk tillsammans med fiskevårdsföreningen.
Idag är vallen till vissa delar moderniserad på en del punkter, man drog in el på 1960-talet och telefon på 1970-talet. Man har vidare styckat av 5 stycken fritidstomter, den första på 1930 och resterande på 1960-talet.
1951–1991
Namn Född Gift Död
Sven Hammar 1926-08-12
Ingrid Björklund 1931-05-25
Sven Erik Hammar 1966-10-31
Nils Ove Hammar 1968-11-29
Karin Hammar 1973-01-19
1991 –
Sven Erik Hammar 1966-10-31
Nils Ove Hammar 1968-11-29
Karin Hammar 1973-01-19
Källor:
- Gård o Säter Projektets frågeformulär, stora/ Sven Hammar
- Anteckningar och samtal - av och med Sven Hammar
- Gård o Säter Projektets bildarkiv
- Folkbokföreningen 1890
- Kyrkböckerna
- Tännäsmålet/ Jon Olof Olofsson 1999
- Anteckningar och uppgifter, Sven Hammar
- Wagenius nätverk/ Monica Wagenius.
- Bilderna från Gård och Säter Arkivets bildarkiv.
- Foto: Äldre bilder har okända fotografer. Nutid Lasse Johansson Funäsdalen.