|
”Malmagen, Härjedalens översta, ej långt ifrån gränsen liggande fjällby, har ett vackert läge invid sjön med samma namn”, så beskriver Erik Modin det vi idag kallar Fjällnäs i sitt 1902 utkomna verk ”Härjedalens ortnamn och bygdesägner” och rätt om man idag bytt namn på byn så är beskrivningen lika relevant idag som för över 100 år sedan.
Vad Fjällnäs är mest omtalat för råder det ingen som helst tvekan om, här byggdes nämligen vårt lands första ”fjällhotell”. Ett sanatorium inriktat på frihetstidens idéer om hur avgörande frisk luft och rent vatten var för hälsan. En byggnation som påbörjades 1882 och mannen bakom verket var f.d. länsmanen Jonas Åslund från Lillhärdal - ”Fjellnäs högfjällspensionat och sanatorium”.
Fjällnäs hade också en huvudroll under tiden som andra världskriget pågick. Det var då den yttersta utpost mot Norge och de tyska nazisterna. Från 1922 har det dessutom varit en “utpost” på så sätt att det varit tullstation. En station som emellertid under senare år varit förlagd till Vauldalen på norska sidan och drivs tillsammans med norska tullen.
Hamra, med sin väl utvalda placering i den öppna dalgången strax invid Tännån och en bit nedom sjön Malmagen, är ett exempel på ett ställe som utvecklats och blivet till något helt annat än vad det en gång var men ändå har kvar sina rötter i det gamla. Hamra har gått från att ha varit en sätervall, till att bli en fjällgård med lite kreatur, till en ställe som började ta emot lite turister på 1930-talet och sedan utvecklats till en modern, högkvalitativ turistanläggning.
Namnet Hamra är nog annars mest känt genom blomsterfjället Hamra. Sveriges artrikaste fjäll och en plats där dom flesta kända botanikerna i det här landet, Linné undantagen, botaniserat någon gång allt sedan senare delen av 1800-talet. 350 olika arter talas det om att det finns på fjället.
|
