¤ Per Mårs Bruksvallarna.
 

Bv - Ld 1 Permårs beskuren

Per Mårs i Bruksvallarna, f.d. Esbjörnstorpet, har anor som går tillbaka till 1680-talet och har under långa perioder varit en central gård för byborna. Sitt namn har den efter sin mest namnkunnige arrendator, nämligen riksdagsmannen Per ”Mårsa” Norberg. Stället har allt sedan det byggdes och fram till våra dagar varit ett arrendetorp först under Ljusnedals Bruk sedan under Kronan men är numera friköpt och har idag fastighetsbeteckningen Ljusnedal 1:66.

För att finna ursprunget till Per Mårs får vi ta oss tillbaka till 1698. Då fick nämligen Esbjörn Johansson och hans hustru Kerstin Svensdotter arrende på en slåtter- och körvall i Bruksvallarna. En vall som innan dess var knuten till ett torp i Ljusnedal som bröderna Måns och Erik Eriksson, ursprungligen från Vemdalen, arrenderade av Ljusnedals Bruk. Förmodligen hade bröderna ett par byggnader på vallen så att förutom att teckna avtal med bruket fick paret, för att få sitt arrende, också ersätta bröderna med 9 speciedaler (ett silvermynt värt 4 riks- daler i dåtida valuta).
PerM02
Esbjörn och Kerstin blev nybyggare i ett område som Ljusnedals Bruk fått sig tilldelat i samband med att de fick sina privilegier för att bryta kopparmalm i området. Ett område där Funäsdalsbönderna tidigare haft sätrar. Område kom att benämndes ”Vallarna” – Brukets vallar. Här på dalgångens norrsida byggde de upp ett torp som rätt och slätt kom att kallas för ”Esbjörnstorpet” eller det som är ursprunget till våra dagars ”Per-Mårs”.



Utdrag, hämtat från Abraham A. Hulphers ”Samlingar.. om Herjedalen” från 1777, berättar om 16 torp i ”Wallarne”.

    Torpare som på detta sätt fick möjligheter att bygga upp ett eget boende hade allt sedan starten av Ljusnedals Bruk en typ av avtal som gick under benämningen ”röjselrätt”, vilken byggde på att rätten till torpen delades mellan torparen och bruket, 2/3 till torparen och 1/3 till bruket och den var dessutom ärftlig. Enligt detta avtal skulle torparen som ersättning göra ett visst antal plikttimmar varje år för brukets räkning och dessutom skulle han hålla sina torp i ordning, bygga, reparera osv. Torpen var enkla boningar och bestod som regel av ett s.k. ”störrös” som användes till bostad samt utrymmen för djur, foder, ved och redskap. Ett ”störrös” kan närmast beskrivas som ett eldhus med jordgolv, britsar utefter väggarna, eldstad (eldpall) mitt på golvet samt en öppning i taket för att släppa ut röken från densamma.

    Esbjörn och Kerstin var enligt brukets personhandlingar båda född i Oviken i Jämtland och kom någonstans 1686-87 till Ljusnedal för att söka ett sätt att försörja sig. Esbjörn fick arbete som malmkörare vid den nystartade malmbrytningen vid bruket. 1696 finner man dem boende i Ljusnedal och noterade för en djurbesättning om 1 häst, 2 oxar, 3 kor, 4 får och 3 getter. Hushållet bestod då bara av dessa två vuxna vilka tillsammans detta år betalade 4 dlr och 16 öre i mantalspenning.
    PerM03
    Tittar man framåt så fanns Esbjörn med i brukets personalförteckning fram till 1727. Redan 1725 kan man emellertid finna en notering som berättar att han var ”sjuk af örvärck och oduglig at arbeta”. Mantalslängden för 1727 redovisa annars att hushållet bestod av tre personer  man, son och dotter, vilket innebär att hustru Kerstin gått bort före 1727. Esbjörn i sin tur finns med i mantalslängderna fram till 1748 varefter också han saknas, så med andra ord måste han ha dött eller flyttat från församlingen innan 1749.

    Andra noteringar i sammanhanget är att Esbjörn 1695 ska ha varit den förste att pinas på det omtalade pinoredskapet trähästens vassa rygg. Detta efter det att han blivet avslöjad med att ljuga när han påstod att han fått löfte om att ta ut kost från brukets förråd. Vidare nämns att han byggt en koja i Mittådalen, hitom Mittån och öster om Kojebäcken, eller den s.k. ”Kojevallen”.

                                                                                                                                              Västra Esbjörnstorpet, tidigt 1900-tal

    Familjen -
    1687 - slutet av 1740-talet.


    Namn:                                                Född:                              Gift:                              Död:

    Esbjörn Johansson                                          Oviken                                                    1748 ?
    Kerstin Svensdotter                                        Oviken                                                     1726 ?

    Brita                                                   1695
    Johan                                                  1697                              1730                             1773-04-27
    Karin                                                   1706
    Gunilla                                                                                      1731                             1735
    Kerstin                                                1705                              1739                             1784-04-30

    Vad hände sen:                                                                                                             

    * Dottern Brita gifter sig med Olof Pehrsson Berge från Bruksvallarna.
    * Johan tar över faderns röjselrätt och gifter sig med Sigrin Stephansdotter, dotter till bonden Stephan Johansson i Funäsdalen.
    * Karin gifter sig med Hans Ingebriktsson i Funäsdalen.
    * Gunilla gift på Vallarna och Staffanstorpet med Jon Staffansson går bort 1935.
    * Kerstin gift med Jon Svensson Ljungdöl i Kyrktorpet. Paret fick ett barn som dog i späd ålder varefter de tog hennes avlidna syster              Gunillas son Staffan (vilken som vuxen tog namnet Backman) som fosterson.


    Slutet av 1740-talet – 1773 Johan Esbjörnsson

    Den som tar över röjselrätten på torpet är Esbjörns son Johan som arbetar vid Ljusnedals Bruk som gruvarbetare och körare. Johan delade i sin tur 1767 torpets röjselrätt i två lika delar och överlåter ena halvan kallad Nedre Esbjörns till mågen Mårten Jonsson Norberg, som 1761 gift sig med dottern Kerstin och den andra halvan kallad Övre Esbjörn överlät han till sin son Stephan (Staffan) Johansson  Troll.

    I en redovisning för taxering framtagen 1751 beskriver bergsmästare Burman de olika torpens djurbesättning och tillgång till ”foderfångst” för respektive torp. Här kan man se att djurbesättningen, jämfört med på Esbjörn Johanssons tid, ökat en del och bestod av 1 häst, 20 oxar och kor samt 30 får och getter. För att skaffa foder till alla dessa djur hade man tillgång till en inhägnad täckt intill torpet som beräknades ge 14 lass hö, en vall vid Kläppen 4 lass, Backmansvallen 5 lass, en vall på norra sidan Mittåberget och norr om Mittåälven 2 lass, en liten vall vid Rännåsen 1 lass - alla dessa så kallad hårdvall. Vidare hade man myrslåtter vid Brakaberget 4 lass, Storslättan 2 lass, yttre Ryssvålen 7 lass och vid Backmansliden 5 lass – allt tillsammans skulle ge 44 lass.

    Familjen s
    lutet av 1740-talet - 1773

    - Namn:                                              Född:                             Gift:                               Död:

    Johan Esbjörnsson                             1697                             1730                                1773-04-27
    Sigrin Stephansdotter                         1704                            1730

    Esbjörn                                               1735                                                                    1784-08-15
    Staffan                                               1739                            1764 o 1790                    1795-07-07
    Kerstin                                               1743                            1761-03-29                      1780-07-13

    Fotnot: Efter Johans död delades torpet i två lika delar och röjselrätten överfördes till dels Johans son Johan Johansson Troll, dels hans svåger Mårten Jonsson Norberg av vilka det är den sistnämnda linjen som vi följer.

    Vad hände sen:


    *
    Esbjörn, hermafrodit, blev 1779 upptagen som födoråd på torpet levde ogift.
    * Staffan eller Stephan Johansson Troll som det står i äldre längder, blir gift två gånger. Första hustru Gölin Hansdotter f.1743,                      dotter till Hans Olofsson på ”Ol-Hans” i Funäsdalen, gifta 1764-06-13, hon dör 1779-09-05 i skörbjugg. Men innan dess har dom fått         barnen Johan 1765, Segrin 1771 och Märeta 1776. Hans andra hustru, som han äktade 1786, hette Brita Jönsdotter Björnlid. Hon levde      1754-1848 och var dotter till Jöns Björnlind i Ljungdalen. Som änka blev hon sedermera gift med Hans Orre. Med henne fick han                 barnen Sigrid 1791, Märet 1793, Staffan 1794 och Jöns 1786.
    * Kerstin gift med Mårten Jonsson Norberg, se nedan.

    1773 -1813 Mårten Jonsson Norberg
    PerM04

    Mårten Jonsson Norberg, måg i huset och gift med dottern Kerstin, övertar halva röjselrätten på torpet eller den del som kom att benämnas Nedre Esbjörns. Enligt vigselboken ska han ha kommit från Lillhärdal men det kan också vara så att man har blandat ihop denna notering med hans andra giftemål.  Mårten blev nämligen gift två gånger, hans Kerstin dog i samband med att hon födde parets femte barn (1780-07-13) och Mårten gifter om sig med Gertrud Olofsdotter Åsberg. Gertrud som var dotter till malm- letaren Olof Halvarsson Åsberg som kom till bygden från just Lillhärdal och 1756 gift med Elin Persdotter f. 1728 från Ljusnedal.

    1813 överlåter Mårten halva röjseln på Nedre Esbjörnstorpet till sonen Jon. Han fick så småningom även andra halvan, men detta först 1829 alltså åtskilliga år efter det att fadern hade gått bort.                       Bruksvallarna 1930 tal med Per Mårs till höger.

                                                                                                                                      
    Familjen 1773 – 1813

    - Namn:                                                Född:                             Gift:                             Död:

    Mårten Jonsson Norberg                     1733                              1761-03-29                  1817-02-28
    Kerstin Johansdotter Esbjönsson        1743                               1761-03-29                 1780-07-13

    Brita                                                    1762                                                                  1781-02-19
    Johan                                                  1772-06-25                                                        1772-11-13
    Segrin                                                 1774-03-03
    Jon                                                      1778-03-01                    1805-06-24
    Karin                                                   1780-07-12

    Mårten Jonsson Norberg                    1733                               1782-03                       1817-02-28
    Gertrud Olofsdotter Åsberg               1757

    Olof                                                   1782-05-10                      1818-06-21
    Johan                                                 1783-06-25                                                           1783-08-03
    Brita                                                  1784-09-27
    Johan                                                1787-01-17                       1819-03-06
    Per                                                    1789-09-29
    Mårten                                              1793-01-18
    Halvar                                               1795-12-26                                                             1796-03-27
    Elin                                                    1798-01-31
    Michael                                             1801-03-25                      1832-07-01

    Fotnot: Mårten Jonsson Norberg var gift två gånger, hans första hustru Kerstin dog i barnsäng 1780. Kerstin som var dotter till gruvarbetaren Johan Esbjörnsson, son till Esbjörn Johansson som är den som är upphovet till namnet Esbjörnstorpet.

    1813 - 1840  Jon ”Jo-Mårs” Mårtensson Norberg

    Jon och hans hustru Karin Stephansdotter ser emellertid ut att ha haft besvär med att klara sig och torpet. Bruket gick dåligt och med  det följde problem som arbetestillfällen och försörjning. 1840 blir deras röjselrätt uppsagd av bruksledningen. Dock hade han samma år överlåtit halva torpet på sonen Mårten så 1844 blev det ett ärende för domsagan i Hede.

    Resultatet av detta blev ytterligare en delning av torpet. Denna gång mellan bröderna Mårten och Johan. Ett domslut som kan ha inneburit två olika saker antingen att Mårten först fått halva torpet (1840) och med domslutet så fick ytterligare en fjärdedel eller att torpet nu delades i två delar och bröderna fick varsin halva.

    Detta innebär att av det ursprungliga Esjörnstorpet hade det blivet fyra torp efter delningar 1767 och 1840, men under arbetet med avvittringen på 1840-1850 talen redovisas emellertid bara tre, dock bekräftas senare eller 1878 alla fyra delarna. 

    - Namn:                                               Född:                            Gift:                               Död:

    Jon Mårtensson Norberg                    1778-03-01                  1805-06-24                    1870-04-01
    Karin Stephansdotter                          1778-10-19                  1805-06-24

    Mårten                                               1806-03-02
    Stephan                                              1808-08-18
    Johan                                                  1812-04-06
    Gertrud                                               1817-11-05
    Kerstin                                                1818-02-04
    Brita                                                   1823-12-13

    Mårten Jonsson Norberg

    1832 gifter sig malmbrytaren Mårten med Ragnhild Persdotter Långström uppväxt på Torbergstorpet eller ”Uta vallen” som den också kallades. Ragnhild som fick (förmodligen av svärfar) en stor kakelugn, för som det hette ” .. sitt vett som hon bevisar åss både mig och min hustru”. 1840 alternativt 1844 får paret del i röjseln på Nedre Esbjörntorpet.

    17 september 1855 tillträder på Ljusnedals Bruk nya ägare, en grupp norrmän med William Farup i spetsen, vilket ska komma att förändra tillvaron på Esbjörnstorpet och för alla andra brukstorpare. Farup, var redan från början gruppens talesman och blev utsedd till brukspatron. Hela företaget dras emellertid med ekonomiska problem och Farup köper och svindlar efter ett några år ut sina affärskompanjoner och står till slut (1865) som ensam ägare till bruket. Redan från börjar med norrmännen vid rodret hade det blivet   nya tongångar. Farup drev torparna hårt med nya och hårda krav, han fördubbla nästan plikttiden som var och en måste göra för arrendet på torpen, han lägger beslag på alla slåtterängar för egen räkning och en hel del annat. Vilket helt naturligt väcker en hel del heta känslor till liv.

    PerM05I anslutning till att den s.k. avvittringsprocessens genomfördes i Ljusnedal (avslutades 1861) gjorde ett antal torpare ett försök att få sin röjselrätt omvandlad till skatterätt (äganderätt). Man menade att de befintliga avtalen var förlegade och inte gällde längre. Det deras förfäder hade skrivit på var en pliktskyldighet i en verksamhet som handlade om brytning och bearbetning av kopparmalm inget annat, alltså en verksamhet som sedan länge var nedlagd.
    Vad dom ville var helt enkelt att få möjlighet att slippa leva som livegna och inte vara utlämnade åt bruksledningens godtycke.

    Mårten var en av ledarna i denna kamp och snart inriktade Farup sig på att använda just honom som avskräckande exempel i kampen mellan bruksledningen och torparna genom att försöka få bort honom från hans torp. I början av 1860-talet lagsökte Farup därför honom vid Hede Häradsrätt. Farup vann målet och följde upp detta med att 1861 ansöka hos Kunglig Befallningshavare om att få Mårten avhyst. Mårten överklagade emellertid hos Svea hovrätt, som upphävde domen.







    Mårten J Norberg och hans hustru Ragnhild f. Långström samt en sondotter.

    Familjen 1844 – 1868

    - Namn:                                               Född:                            Gift:                               Död:

    Mårten Jonsson Norberg                   1806-03-02                    1832-06-24
    Ragnhild Persdotter Långström        1808-06-29                    1832-06-24

    Jon (John)                                           1833-06-25                   1868-03-16                     1905-07-11
    Karin                                                  1835-09-27                                                           1837-05-09
    Per                                                     1838-04-10                   1860-09-30                     1914-04-10
    Johan                                                 1841-06-22                   1869-10-05
    Karin                                                  1843-12-17                   1867-10-13                     1877-02-22
    Mårten                                              1846-10-24                   1876-10-29

    Vad hände sen:

    * Äldsta sonen Jon (John) blir gift med Märet Persdotter Wagenius, och paret får ”fastebrev” på Funäsdalen 42 ”Jo Mårs” (sedermera           Fd 42:2) på Flon om 10 trög den 10 februari 1871.

    * Dottern Karin går bort knappt 2 år gammal.

    * Per får ta över efter fadern på Esbjörnstorpet och fick röjsel 1868. Flyttar 1871 efter strid med Farup på Ljusnedals Bruk till Flon även        han, där han köper ett stycke mark och bygger gården ”Väst i Eggen”.

    * Johan gifter sig, även han, med en Wageniusdotter nämligen Sigrid Persdotter Wagenius och dom får den 15 februari 1878 lagfart på        fastigheten Funäsdalen 41:4 ”Uti bygge” om 2 trög där dom bygger sig en gård. Dom får tre barn Mårten, Per och Karl Johan. De två          förtstnämnda Mårten drunknar 1901 i Ljusnan nedanför gården. Den återstående sonen Karl Johan tar senare över gården.

    * Karin blev gift med Per Kristiansson Berg 1867 och bosatt på Burösta, Funäsdalen 33:2 som tillhörde Nedre Salomons. Paret hade               barnen Christian f. 1868-07-12, Ragnhild Margareta f. 1875-02-22 och Mårten 1877-02-11 (d.1892). Karin dör efter att ha fött sonen          Mårten 1877-02-22.

    * Mårten gifter sig 1876-10-29 med Magnhild Staffansdotter Ström, bygger och bosätter sig på Flon och fastigheten Funäsdalen 10:12          om 5/6 dels trög, på en gård som kallades för ”Strånda”. Fastighet övertas 1891 av brodern Per och efter honom hans son Per Johan          Norberg. Mårten och Magnhild får barnen Mårten 1875, Staffan 1880, Karin 1878, Jon 1886, Per Emanuel 1888 och Ragnhild Margareta     1890.

    Per Mårtensson Norberg - riksdagsman m.m. - 1868-1871 och 1900-1914
    PerM06
    Per hade när han växte upp, i likhet med de flesta torparbarnen i bygden, inte särskilt mycket att välja på i form av arbetstillfällen, utan det var gruvan och bruket som gällde om man ville ha ett jobb. Per ville emellertid lite mer och lärde sig tidigt av sin mor att läsa. Det berättas att hans mor lärde honom under tiden som hon satt vid spinnrocken, skriva och räkna lärde han sig senare själv. Sina kunskaper använde han sen, på sin lediga tid från gruvan, för att lära barnen på Vallarna och Bruket i en form av ambulerande skola. En undervisning som parodiskt nog sponsrades av Pers blivande antagonist brukspatron William Farup.

    Per Mårtensson Norberg gifter sig 1860 med Märet Jonsdotter Loo, dotter till kolaren Jon Loo och han hustru Magnhild Olofsdotter. Paret får under åren fram till 1880 sex barn, fyra födda på Bruksvallarna och två på Flon av vilka fem överlever till vuxen ålder.

    1868 tar Per över röjselrätten på Esbjörnstorpet efter fadern liksom rollen som brukstorparnas talesman i konflikten med Farup. En roll i vilken han kom att företräda torparna såväl vid förhandlingar inför Kunglig Befallningshavare i Jämtlands län (länstyrelsen) som inför Kammarkollegium i den stora huvudstaden. Konflikten slutade dock, alla Pers ansträngningar till trots, med att han och torparna förlorade. 20-talet torpare, bara i Bruksvallarna, som vägrat att förnya sina kontakter med bruket, blev vräkta. En vräkning som gick i verkställighet den 17 mars 1871.

    Per (bilden) var en ståtlig representant för bygden och framförde, enligt kulturskribenten Per Nilsson Tanner i en artikel i ÖP, sina synpunkter framförde han både vältaligt och övertygande. Med sina kunskaper och med sin bakgrund som “skollärare” så var det nog helt naturligt att han både då och nu fick ta på sig att framföra olika saker och då inte bara inför myndigheter av olika slag. George Granberg, kyrkoherde i Funäsdalen och författare, berättar t.ex. i sin bok  ”Jul i fjällen” om när gamla Karin Wagenius på Flon berättade för honom om en jul under 1870-talet. Folk från gårdarna på Flon hade samlats på ”Jo-Mårs”, för en julotta och den som läste julevangeliet och ur ”Prostillan” var ingen annan än Per. 

    Emellertid Per med familj väljer efter vräkningen att flytta till Flon, vilket sker i mars 1871 (kyrkobokfört 1872). De bor en tid hos Pers äldsta bror Jon på gården   ”Jo Mårs” innan dom köper en bit obebyggd mark (röning) och börjar bygga upp gården ”Väst i Eggen”. En s.k. ”lägenhet” som får beteckningen Fd 22:8  och på vilken dom får lagfart 1873-06-30.  Senare köper dom också marken som låg i direkt anslutning till “Röningen”och har beteckningen Fd 22;3. Lagfart på denna får man 1887-12-31 en fastighet som (1890) är upptagen till 1/2 trög.

    Per Norberg hade med sitt agerande under konflikten med Farup vunnit folkets förtroende, vilket skulle komma att förändra hans liv ganska så radikalt. Han blev invald i kommunalnämnden för Tännäs socken och även dess ordförande. Han utsågs vidare till nämndeman, senare häradsdomare, vid häradsrätten och ledamot av Jämtlands läns landsting. Toppen på sin karriär når han när för Härjeådalens domsaga vid 1890-års val blir invald i riksdagens andra kammare, en plats om han sen håller fram till valet 1902 då han förlorar mot kyrkoherde Enander från Lillhärdal.

    Nygammalt arrende

    PerM07Efter Farups död 1893 köpte Kronan av arvingarna in Ljusnedals Bruk. Torpen som också var med i köpet beslutade man att arrendera ut som s.k. kronotorp. Per blir tillsammans med brodern Mårten erbjuden att återfå arrendet på det torp som dom varit tvungna att lämna nästa 30 år tidigare och dom nappar på erbjudandet. Byggnaderna är emellertid, i likhet med byggnaderna på de övriga torpen, nedgångna för att inte säga fallfärdiga så man bestämmer sig för att innan man flyttar dit så ska byggnaderna rustas upp ordentligt (bilden).

    Arrendet blir skrivet och klart, undertecknat av kronolänsman och kronans man på bruket Adolf Suwe , redan under hösten 1894. Flyttar in gör man enligt kyrk- böckerna först år 1900 den artonde november. Bertil Norberg och Johan Myhr, bägge uppväxta på gården, berättar dock att man tidvis bodde på sitt nygamla arrendetorp även under denna byggperiod.

    Något laga skifte, typ det som genomfördes för bönderna i Funäsdalen och Tännäs, genomfördes inte på den stora areal som ingått i Ljusnedals Bruks. Dock gjordes en del förändringar när det gällde fördelning av mark mellan de olika torpen när kronan tog över, ett sorts intern laga skifte. Man rättade ut gränser mellan torpen och ordnade respektive torps marker på ett bättre och effektivare sätt.

    Så bröder man var delade man alltså torpet, Per får ta ”östra” som döps till ”Per-Mårs” och Mårten får ”västra” som kallades ”Jo-Mårs”, dock rör man sig fortfarande på samma gårdsplan. Mårten hinner inte mer än flytta in innan han går ur tiden och den som då tar över efter honom är sonen Staffan som senare dock väljer att flytta till Ljungdalen och överlåta sin del till Lars Kojan.

    Med arrendeavtalet på fickan byggdes det som aldrig förr på det gamla torpet, det var ju ändå över 210 år sedan släkten först kom dit. Man byggde en ny mangårdsbyggnad i liggtimmer, med spåntak och tegel, två våningar inrymmande 5 rum och kök. Det gamla fjöset revs, det behövs inte längre, för man hade även fått arrende på det s.k. ”Farupsfjöset”, halva var. Ett fjös som ligger i direkt anslutning till torpet och som byggdes av Farup och stod klart 1874. Jorden odlades upp efter hand, man bröt nya åkrar och täkter, rensade bort massor av sten i olika storlekar och format. Stenar som f.ö. fick en ny funktion i olika stenmurar och i den terrassering som än idag (2006) breder ut sig framför mangårdsbyggnaden på gården.

    Familjen 1868-1914

    - Namn:                                                              Född:                                         Gift:                                       Död:

    Per Mårtensson Norberg                             1838-04-10                              1860-09-30                          1914-04-10
    Märet Jonsdotter Loo                                   1837-06-07                              1860-09-30

    Mårten                                                             1860-10-15
    Olof                                                                    1862-12-08                              1890-11-22                         1898-07-23
    Ragnhild                                                           1865-08-25                                                                             1865-08-25
    Jon                                                                      1867-01-15                              1897-12-03
    Per Johan                                                          1875-08-28                              1899-05-11
    Ragnhild Magdalena                                     1880-03-01                              1900-01-02                         1938-01-17        
         
    PerM08Vad hände sen:

    *
    Olof Persson Norberg gift med Märta Margareta Backman (f. 1863-10-14).        Barn Per 1892-06-20, Märet 1894-10-16, Johan Martin 1897-04-23
    * Jon Per Norberg gift 1897-12-03 med Maria Persdotter Solsten  (f.1870-03          -21). Barn Märet f.1890-03-31.
    * Per Johan som tar över efter fadern. Gifter sig med Brita Olofsson Ljungberg     från Ljusnedal.
    * Ragnhild Margareta gift Guttormsson flytta till Messlingen Storsjö 1899-11       -09 och sedan vidare med familjen till Oviken 1905.

     

    Nyodling runt 1908-1910 fr.v. Jon P, Johan P. Per J och Per M. samtliga Norberg.


    Per Johan Persson Norberg 1914-1959.

    Per Johan, allmänt bara kallad Johan, gifter sig 1899-05-11 med Brita Olofsdotter Ljungberg från Ljusnedal, dotter till Olof Jönsson Ljungberg och Charlotta Björklund från Orsa, ett par som får 7 barn. Per Johan var ledamot av kommunfullmäktige och taxeringsnämnden och innehade under en period befattningen som fjärdingsman.

    Djurbesättningen på gården runt 1930, som inte varierat särskilt mycket från tid till annan sen Johan Esbjörnssons tid, bestod av 10 nötkreatur, 1 tjur, 5-6 ungdjur, 8 får, 6 getter, 1 gris, 1 häst samt några höns. Djurhållningen avslutades 1964 då Lantbruksnämnden beslutade att lägga ner torpet.

    1928 flyttades den västra delen av torpet ”Jo-Mårs”, efter Lars Andersson Kojans övertagande kallad ”Väst mä ´n Lars”, en bit längre väster ut (Ld 1 nr: 27), på denna plats byggdes istället ett hus som man kallade ”Sommarstugan”. Folket på gården var angelägna om att hänga med i utvecklingen och 1937 inhandlades man t.ex. gårdens första radio vilken drevs med s.k. ”blötbatteri” som man vid behov fick laddade hos Lars Helgesson i Ljusnedal. El fick man indragen först 1942. 1938 renoverades såväl bostadshuset som fjöset, man drog då   bl.a. in vatten, avlopp kom lite senare eller i början av 1940-talet. 1938 köpte man vidPerM09are gårdens första bil, en Chevrolet lastbil, men det första fortskaffningsmedlet en cykel av märket ”Fram” hade man dock inhandlat redan 1932 och än tidigare eller 1918 hade man dragit i telefon.

    ”Per-Mårs” som torpet alltså kallas allt sedan familjen Per Norberg tog över igen, blev så småningom ett centrum för byn Bruksvallarna. Där öppnas 1924 byns första affär, en filial till Konsum Funäsdalen, vilken till att börja med var lokaliserad till en kammare på övre våningen i mangårdsbyggnaden flyttades 1931 till en friliggande byggnad på gården som uppfördes för ändamålet. Även postens lokaler lokaliserades hit, närmare bestämt till ”Sommarstugan”. Bägge dessa in- rättningar var kvar på torpet fram till 1944 då en ny och ändamålsenligt byggnad uppfördes nere vid stora vägen strax nedom gården. En byggnad som innehöll såväl affärslokal, poststation som bostad för föreståndaren.

    ”Per-Mårs” 1939. 

    Affären drog till sig olika slags verksamheter, under 1930 och 40-talen ordnas t.ex. varje år två dagar under hösten s.k. slaktdagar. Man slaktade hemma på gården eller torpet och körde sen köttet till affären på ”Per-Mårs”. Där vägdes det in, förpackades i därför avsedda trälådor, ”häckar”, varefter det med lastbil fraktades vidare till Konsums charkuterifabrik i Sveg. Man köpte också in smådjur och fågel, en ripa betalades t.ex. på 1930-talet med 42 öre.

    Till torpet kom också några gånger varje år provinsialläkaren från Hede och hade mottagning, någon fast läkare fanns över huvudtaget inte i västra Härjedalen förrän i början av 1950-talet. Även firandet av en högtider som ”Valborgsmässoafton” var förlagda till ”Per-Mårs” med eld och allt, även om det kunde variera beroende på snösmältningen.

    Man började så smått att ta emot turister och omkring 1932 kunde man räkna in den första organiserade turistresan. Det var Svenska Turistföreningen och Göteborgs Tidning som tillsammans stod som arrangörer för en påskresa. För övrigt inte någon enkel resa för den som deltog, först skulle han eller hon ta sig med tåg till Hede, sedan vidare med buss till Funäsdalen och från Funäsdalen fram till målet i Bruksvallarna fick de åka skidor för egen maskin. Färdledare på denna och en rad senare resor var en man vid namn Gustaf Wallenius, vilken senare skulle komma att bli grundaren av Walles fjällhotell.

    Efterhand som turismen tog allt mera fart och efterfrågan ökade på inkvartering så kom verksamheten att omfatta allt  flera veckor varje vinter. 1937 öppnade Svenska Turistföreningen (STF) så ett vandrarhem på torpet och med detta kom det även sommargäster som skulle tass om hand och skötas. Vandrarhemmet lades ner 1966.

    - Namn:                                             Född:                            Gift:                              Död:

    Per Johan Norberg                           1875-08-28 Tn              1899-05-11                   1959-09-07
    Brita Olofsdotter Ljungberg            1875-03-28 Ld              1899-05-11                    1914-10-29

    Anna Charlotta                                1898-04-26                   1930-10-11                    1987-06-07                                                                    Per                                                   1900-02-18                   1938-12-17                    1981-12-06
    Martina Johanna                             1901-12-29                                                         1911-11-01
    Martin                                             1902
    Olga Marit                                      1904-05-12                  1934                               1951-10-19
    Ragnhild Emilia                              1907-04-25                  1948-10-19                    1980-07-23
    Olof                                                1910-01-11                                                         1952-10-23
    John (Jon)                                       1914-06-25                                                         1978-03-24

    Vad hände sen:

    *
    Anna gifter sig 1930 med Samuel Myhr de får barnen Brita, Arvid och Martin, flyttar till Väst i Röningen/ Väst i Eggen på Flon                                                                 som Anna dessutom köper efter faderns död 1959.
    * Per gifter sig med Anna Styffe, de får barnen Bertil, Astrid och Inger, bor kvar på ”Per-Mårs” fram till 1969  då de flyttar ner till                                                             pensionärsbostäderna i Funäsdalen.
    * Olga blir gift med Anton Myhr och paret får barnen Johan, Konrad, Birgitta, Alma och Barbro. Stannar även de på ”Per-Mårs” och                                                        bygger runt 1967 nedanför gården vid stora vägen.
    * Ragnhild blir även hon gift Myhr, nämligen med Leonard Myhr f. 1909-01-28 och dom får barnen Hjalmar, Karin och Arne.
    * Olof gift med Greta Hansson, barnen deras heter Karl-Johan och Margareta.
    * Jon (John) förblir ogift men har barnen Britt och Irma. Han köper av syskonen ”Strånda” på Flon.

    Per Norberg o Anton Myhr 1959-1967

    Något nytt arrendekontrakt blev det inte på torpet. Lantbruksnämnden hade tillsammans med kommun beslutat att torpet skulle läggas ner, liksom ett par andra torp, inte heller gick det att få köpa den. Man ville från myndigheternas sida komma över marken, mark till ny villabebyggelse. Äldsta sonen Per Norberg med makan Anna f. Styffe och dottern Olga med maken Anton Myhr med respektive familjer bodde emellertid kvar som hyresgäster, Per och Anna till 1969 och Olga och Anton till 1967. Därefter stod detta torp mitt i byn tomt under flera år.

    Familjerna
    1959 – 1964 (1967).

    - Namn:                                             Född:                            Gift:                               Död:

    Anton Myhr                                      1905-03-10 Ld               1934                             1979-08-08
    Olga Marit f. Norberg                      1904-05-12 Ld               1934                             1951-10-19

    Johan                                               1932-05-24
    Konrad                                             1934-08-13 
    Birgitta                                            1939-02-15
    Alma                                               1941-02-22
    Barbro                                             1943-06-05

    - Namn:                                             Född:                            Gift:                              Död:

    Per Norberg                                      1900-02-18                  1938-12-17                   1981-12-06                                                                        Anna Styffe                                      1911-07-22                   1938-12-17                   1996-06-15   

    Bertil                                               1934-09-26
    Astrid                                              1936-11-29
    Inger                                               1939-04-07

    Vad hände sen:

    *
    Per Norberg och Anna flyttar till en pensionärslägenhet i Funäsdalen 1969. Deras barn, Bertil som gifter sig med Birgitta från                      Söderhamn och bygger 1970 på Sommarvägen i Funäsdalen, Astrid blir gift med Holger Norberg på Ramundberget och Inger gifter              sig med Sven Erik Ohlsson från Funäsdalen, paret blir bosätter i Sveg.
    * Olga och Anton Myhr bygger 1967 nytt strax nedom ”Per-Mårs”, får barnen Johan, Konrad, Birgitta Karin, Alma och Barbro. Johan               som gifter sig med Gunny f. Göransson och tillsammans tar dom över på Påls i Funäsdalen. Konrad gifter sig med Anna Lisa                        Zetterström från Älvros där dom också bosätter sig. Birgitta blir gift med Hans Salomonsson, Alma med Sune Halvarsson Hedeviken           där paret också bosätter sig. Barbro gifter sig med Anders Jonsson från Älderkrogen Åsarna, bosatta i Bruksvallarna.

    Helene Myhr och Tomas Hallgren 1978 -

    Först 1978 händer det åter något på ”Per-Mårs”, då har det alltså stått tomt ifrån 1969. Det som hände var att Olga och Anton Myhrs sondottern Helene Myhr (dotter till Johan och Gunny) och hennes sambo Tomas Hallgren fick hyra stället av Lantbruksnämnden, men bara hyra.

    Helene och Tomas väljer ändå att satsa, de bor under flera år i den s.k. ”Sommarstugan” eftersom mangårdsbyggnaden är väldigt nedgången. 1981 lyckas de så att få friköpa husen, men inte marken och efter det satte de emellertid full fart. De började med att     undan för undan att renovera alla husen på gården. Starta upp en verksamhet med en taxibil samt företaget ”Hallgrens måleri och billackering”. 

    1986-87 var de så framme vid den punkt då de åter kunde ta den stolta, anrika mangårdsbyggnaden i bruk. 2003 blir sen nästa märkesår, då lyckas de även att få friköpa marken och därmed slipper bekymra sig för att bygga på något som står på ”ofri grund”. Detta innebär att det som en gång startade 1698 fortsätter att leva i all välmånga och en av de historiskt sett viktigaste gårdarna i byn är rädda åt framtiden.

    Säterskifte – Västra Backmansliden
    PerM10

    ”Västra Backmansliden” eller ”Per-Mårs vallen” ska Esbjörn Johansson 1712 ha ”tillägnat” sig av Backman, bokhållare på Ljusnedals Bruk. En vall som allt sedan dess varit en del av gårdens betes- och slåtterområde ända fram till 1964 då djurhållningen på gården lades ner. En vall som varje sommar fram tills dess härbärgerat dess boskap.

    ”Västra Backmansliden” ligger vid ”Röningarna” på norra sidan av Mittåns dalgång och i ett område som delas av flera gårdar från Bruksvallarna. Till vallen hör skogs- och myrslåtter som en gång i tiden ska ha gett runt 30 lass med foder.

    I den äldre bustugan på vallen (t.v. på bilden) har man funnet en datering till 1839. Den nyare ( i mitten av på bilen) flyttade Johan P Norberg dit 1928 från ”Kojevallen”. På vallen finns numera fem hus plus dass.

    Bustugan från 1928 är byggd av timmer från 1800-talet, ett par av stugor är ombyggda till kor o kovvo med hjälp av timmer som tidigare troligen ingått i någon slåtterstuga och lada från 1800-talet, en men inskriptionen 1858. ”Störröset” och ett ”fäfjös” (ladugård), numera bodar, bygger också dom med timmer från 1800-talet. Från 1964 fungerar vallen som fritidsbostad.

    Källor:

    • Anteckningar, handlingar och samtal/ Bertil Norberg och Johan Myhr.
    • Folkräkningen 1890, lagfarter och kyrkböcker.
    • Bruksvallarna 300 år/ Kyrkliga arbetsgruppen Bruksvallarna 1986.
    • Gruvarbetare, torpare och bruksfolk/ Frans Järnankar 1987.
    • Ljusnedals krönika/ E Adolf Jansson 1958.
    • Bruksanvisningar/ Erik J Bergström 2004.
    • Jämtland-Härjedalens historia, femte delen 1880-1980/ Mats Rolén, Lars Thomasson 1990
    • Jul i fjällen/ George Granberg 1968.
    • Svenska Gods och Gårdar/ 1942
    • Jämtlands läns bygd och folk/ 1949.
    • Dessutom Gård och Säter Arkivets (GOSA) frågeformulär/ Bertil Norberg och Johan Myhr.
      och b
      ilder Gård och Säter Arkivets bildarkiv.